Olikt mig

Jag har gjort något som kändes lite olikt mig i helgen. Jag har varit på bloggträffresa till Ullared med Monas universum och Magdalena Graaf. Jag fick ingen plats när jag först anmälde mig, de gick åt på bara några minuter. I onsdags blev jag erbjuden en restplats och bestämde mig för att åka. Vikingen var ju ändå inte hemma.

Vi åkte med två bussar från Stockholm, bodde på Gekås hotell i Ullared, shoppade, åt middag, sov och shoppade lite till. De flesta reste i sällskap, men vi var några som var ensamma också. De flesta rummen på hotellet verkade vara någon sorts familjerum med en dubbelsäng och en våningssäng och jag hamnade med två systrar och en dam som inte hade fått plats i samma rum som resten av sitt sällskap. Vårt rum hade utsikt mot Gekås och det ser ut som att de har designat huset med ett litet urtag så att man skulle se hela loggan.

Jag var lite sugen på att köpa en kristallkrona för 700 spänn och hänga upp den i vardagsrummet innan Vikingen kommer hem, men jag sansade mig. Bortsett från allt annat så är jag dessutom för kort för att sätta i en takkontakt här hemma ens om jag står längst upp på trappstegen.

Vi har fortfarande inte någon taklampa i vardagsrummet och jag såg en annan lite mer måttfull plafond med fem små vita glaskupor som jag var lite sugen på att faktiskt köpa, men jag började vela och kom inte så långt som till att skicka bilder till Vikingen på den så det blev inget.

Resans märkligaste dekoration visade sig ligga i en rondell i Mjölby. En jättestor potatis(skulptur).

En annan besynnerlig sak med resan var alla saker man fick. Det stod en påse med blandade prylar på varje plats i bussen när vi kom, hotellet hade också packat små välkomstpåsar och sedan var det ett lotteri med löjligt många vinster. 

Sedan har jag förstås handlat en massa saker, både sådant som jag visste att jag behövde och sådant som jag kom på där och då att jag ville ha.