Vikingen jobbar hemifrån idag och sitter i rummet bredvid mig och lyssnar på musik under arbetet. Det är intressant att höra honom vissla eller nynna med i låtarna, för det är inte alltid melodin han kör utan någon basgång eller udda slinga i bakgrunden.
Ute på gården bankas det. Jag antar att det har med byggmaterialet som ligger där ute att göra, men härifrån låter det ganska ofta som att någon piskar en matta. Det är i och för sig högsäsong för julstädning, men riktigt så många mattor kan väl ändå ingen människa ha?
Vi åt middag hos Vikingens mamma igår, och det var nästan lite väl mycket aktivitet för mig. Då pratar vi om en kort promenad på kryckor, en bussresa, mat och en stunds gemensamt TV-tittande. Jag tycker att återhämtningen går väldigt långsamt men jag får väl inse att kirurgen som sjukskrev mig i tre veckor nog hade en poäng med det. Det stör mig också att jag blir så känslosam av att vara lite ovanligt ynklig. Det är kortare startsträcka till allt. Julpyntet och ljusen är jättejättejättefina, nyheterna är hemska och när saker och ting inte funkar vill jag slänga dem i väggen.
Jag har i alla fall tänkt gå ut idag, på en kort promenad till nästa kvarter för att köpa frimärken. Vikingen skulle förstås kunna göra det åt mig, men jag längtar efter dagsljus och frisk luft och det känns så meningslöst att bara gå ner och hasa runt på innergården. Sedan är det nog dags för en liten lur följt av eftermiddagskaffe. Jag har snart fikat upp alla saffransbiscotti jag bakade för en dryg vecka sedan, vilket kanske inte är bra för vikten, men definitivt för humöret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar